«

»

sep 23

Många tycks inte begripa

Ända sedan jag tisdag den 15 september i P1 morgon hörde om en ny uppföljande rapport från Pisa 2012 har jag tänkt på att det, med något undantag, verkar finnas en hoper s.k. experter som har svårt att se skogen för alla träd. Den aktuella rapporten visade att elever som ofta använde internet har sämre resultat i matematik och läsförståelse.

En behöver väl inte vara särdeles intelligent för att begripa att en elev som ägnar mer än fyra fritidstimmar per vardag åt att surfa på internet inte dessutom skulle orka ägna sig åt de aktiviteter som leder till att de kan tillägna sig de läsfärdigheter som gör att de fattar skolans arbetsuppgifter.

Flickor ägnar sig i högre grad åt aktiviteter som leder till bättre läsförståelse.

Flickor ägnar sig i högre grad åt aktiviteter som leder till bättre läsförståelse.

För de barn och ungdomar som växer upp med ett vuxennätverk som har insikt om att läsande av böcker och muntligt berättande är oöverträffade verktyg för att barn ska kunna tillägna sig de språkfärdigheter som krävs för att klara skolans mål, för dessa barn och ungdomar spelar det ingen roll om skoluppgifterna läses på ett papper eller i en dator. Och de barn som lever med ett vuxennätverk som har insikt om att den bildningsresan börjar senast vid födseln, de barnen reser i en gräddfil som innebär att deras uppväxtvillkor inte kommer att begränsa deras senare val i livet.

Det är en realitet som alltid gällt och som inte förändrats, med datorernas intåg i vår vardag och i skolan, även om en och annan, framförallt politiker, har trott det.

 

PÅ DEN TIDEN – från början av 1980-talet till början av det första decenniet av 2000-talet – då Mediamätning i Skandinavien (MMS) gav ut Barnbarometern och LO gav ut sina rapporter Kultur, klass och kön så kunde den som har ett klass- och könsperspektiv på livets spörsmål se att barns medievanor var en spegelbild av föräldrarnas medievanor.
Den som läst en liten gnutta sociologi vet att det är stor risk att arbetarklasssöner till de 48 procent arbetarklassmän (Kultur, klass och kön 1998) som inte har öppnat en bok under det senaste året inte heller kommer att läsa eller börja läsa böcker.
I Barnbarometern- respektive Kultur, klass och kön-rappporterna blev det också tydligt att flickor, liksom deras mödrar, i mycket större utsträckning ägnade sig åt medieaktiviteter som leder till att deras läsförståelse och språkfärdigheter blir mycket bättre än pojkars.

PERSONLIGEN FÖRVÅNAS JAG över att så många inte tycks begripa att skillnaderna mellan pojkars och flickors bildningsresultat är en naturlig konsekvens av skillnaderna mellan pojkars och flickors medievanor.
Frågan är: hur länge ska de bildade acceptera att de obildade tar större delen av frukterna från människors samlade arbete?

Läs mer om den aktuella rapporten.
DN, SvD, AB 1. AB 2.

 

Fotnot:
MMS lade, enligt dåvarande vice VD, ner Barnbarometern därför att det inte var någon bra kommersiell produkt. LO slutade med Kultur klass och kön därför att LO:s medlemsförbund tog bort pengar till att producera dessa rapporter. Enligt min mening lades LO-rapporten ner därför att LO-förbunden sedan länge accepterat att den nuvarande politiska ekonomin ska ha övermakt över samhällsutvecklingen och då blir kulturkampen överflödig.