«

»

Aug 16

Resa i det finska inbördeskrigets spår (1)

När tioårige Per-Anders ”Pekka” Luther, i Kjell Westös roman Där vi en gång gått, söndag kväll den 27 januari 1918 skyndar hem efter den teater som han har en roll i får han se ett hypnotiskt ljussken i ett fönster i Helsingfors Folkets hus. Pekka tycker att ljusskenet ser ut som ett öga. Det han hade sett var signalen för att det röda gardet skulle arrestera regeringen och upprätta en revolutionär regering, Finlands folkkommissariat. Den 28 januari utropades Finlands socialistiska folkrepublik. Det blev starten för striden mellan de röda och vita styrkorna, det finska inbördeskriget.

Den 5 maj 1918 var drömmen om den socialistiska folkrepubliken krossad av Mannerheims vita styrkor och stora tyska trupper. Knappt 10 000, mest finländare, hade dött i striderna. Men hämnden skördade långt fler offer. Inbördeskriget och de följande månadernas hämnd kom att kosta nästan 40 000 människor livet.

Måndag- och tisdag blir det övernattning i Tammerfors, onsdag- och torsdag övernattning i Riihimäki och fredag natt i Helsingfors.

Måndag- och tisdag blir det övernattning i Tammerfors, onsdag- och torsdag i Riihimäki och fredag natt i Helsingfors.

Tillsammans med 47 andra svenskar åker jag idag till Finland för att resa i det finska inbördeskrigets spår i syfte att lära mer. Av det jag hittills läst om det finska inbördeskriget skulle jag vilja rubricera resan som En resa i de vita slaktarnas blodspår. Resan arrangeras av Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap (AKS).

Kort bakgrund
Det finska inbördeskriget kom att utkämpas som en följd av det ryska kejsardömets sammanbrott, ryska revolutionen och första världskriget. Efter februarirevolutionen i Ryssland och kejsarens avgång antog den finska lantdagen den s.k. maktlagen som gjorde lantdagen till styrande över Finland. Detta accepterade inte den provisoriska ryska regeringen utan lät med stöd av ryska trupper upplösa lantdagen och utlysa nyval hösten 1917. Socialisterna som hade majoritet före nyvalet förlorade. Lantdagen fick en borgerlig majoritet. Socialisterna godkände aldrig valet utan hävdade att lantdagen upplösts olagligt.

Efter oktoberrevolutionen i Ryssland förklarade den finska lantdagen Finland självständigt 6 december. Erkändes officiellt av Ryssland den 4 januari 1918.

Svält, sociala orättvisor och klassförtryck bör också ses som orsak till de rödas uppror.

Planerar att skriva en reseblogg varje dag till på lördag när vi åker tillbaka till Sverige.

 

Min referenslitteratur
Historia
Finlands historia 4
Röd och vit terror – Finlands nationella tragedi (1986)i, Jaakko Paavolainen
Vägen till Tammerfors (1995), Heikki Ylikangas
Slaget om Tammerfors (2009) Timo Malmi och Ari Järvelä

Skönlitteratur
Väinö Linnas trilogi ”Här under polstjärnan”, titlarna Högt bland Saarijärvis moar (1959) Upp trälar (1960, handlar om inbördeskriget) och Söner av ett folk (1962)
Där vi en gång gått (2006), Kjell Westö
Det fromma eländet (1920), Frans Eemil Sillannpää

 

1 ping

  1. Det röda Viborg och S:t Petersburg (1) » Proletär process

    […] inbördeskriget 1918, ett krig vars spår vi följde i augusti. En resa jag skrev sju artiklar om (1, 2, 3, 4, 5, 6, och […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kan använda följande HTML etiketter och attribut: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>