Minnesmärke för de 36 kvinnor som avrättades vid en myr i Mustila i Hauho kommun.
JAG TROR ATT ALLA 48 svenskar som denna vecka reser i det finska inbördeskrigets spår var tagna av besöket vid minnesplatsen för avrättningen av 36 flickor/kvinnor (15-23 år) från Valkeakoskis kvinnokompani. De arkebuserades i kanten av en myr i Mustila i Hauho kommun den 1 maj 1918. Efter morden grävdes de ner i, det som då var en myr, bakom minnesmärket
Några dagar tidigare hade Valkeakoski kvinnokompani spelat en avgörande roll för att 6 000 soldater, som retirerade efter striderna i Tammerfors, skulle kunna ta sig över Alvettula bro. De 6 000 soldaterna hade försökt ta sig över bron ett flertal gånger men en vit trupp på endast 150 man kunde lätt skjuta alla röda som försökte ta sig över älven via bron eller båt. När kvinnokompaniet kom till trupperna lyckades deras ledning övertyga männens ledning att göra ett sista försök att ta sig över. Efter ett våldsamt blodbad kunde trupperna ta sig över tack vare att de vitas ammunition tog slut. De röda trupperna med sina över 1 000 hästar kunde ta sig över bron och fortsätta österut mot deras mål, Lahti.
Nio vita och 150 röda soldater stupade vid Alvetola bro. Tre från kvinnokompaniet stupade. 120 soldater var sårade.
Alvettula bro.
De röda misslyckades i sina försök att spränga bron. De blev återigen anfallna av tyska och vita styrkor när de övernattade i Hauho kyrkby. 500-600 vita med förstärkning från ett tyskt cykelkompani slogs tillsammans mot de upp till 6 000 röda soldaterna på flykt till Lahti. Detta var första gången vita och soldater från de cirka 12 000 vältränade tyska styrkorna stred sida vid sida. Efter att 60 vita, 74 röda och sex tyska soldater stupat kunde de röda styrkorna fortsätta mot Lahti. Tyskarna och de vita skyllde nederlaget på varann.
Vid platsen för de rödas övernattning dagen därpå väntade 240 välutbildade och välputsade tyska trupper och en ny strid började. Även den striden vann de röda efter att 300 röda och 60 tyskar fått sätta livet till i en strid som var ganska onödig då slutmålet för de rödas reträtt, Lahti, redan var i tyskarnas händer. Och det visste de tyskar som stred i denna strid.
Bild på den lada där de 36 tillfångatagna kvinnorna tillbringade sina två sista dagar i sina unga liv innan de vita arkebuserade dem.
Kvinnorna i Valkeakoskis kvinnokompani, som de röda hade lämnat kvar för att vakta en bro blev tillfångatagna av de tyska soldaterna. Efter att ha övernattat två dagar i en lada överlämnades de till de vitas styrkor som sedan arkebuserade dem och grävde ner dem i myren i Mustila.
Procentuellt sett så avrättades fler kvinnor än män som deltagit i strider på de rödas sida av de vita segrarna i det finska inbördeskriget.
Efter onsdagens besök i Hauho gick resan vidare till Hämeenlinna/Tavastehus där vi besökte tre av de nio till tio minnesplatser finns. Två av Finlands massgravar där tusentals röda soldater ligger finns i Hämeenlinna. En av dessa massgravar finns på kyrkogården. Där ligger cirka 3 500 röda som dött i strid eller mördats i de vitas hämnd. Det intressanta med denna massgrav är att
Den förstörda minnesstenen stod där de tre träden står till vänster i bilden,
det redan 1923 restes en minnessten för de döda i massgraven. Men upprördheten bland borgare och de vita segrarna blev så stor att kyrkorådet fattade beslut om att minnesstenen skulle förstöras. 1940 restes en ny minnessten en liten bit från där den nedrivna stått.
De finska medborgare som dog i strider för de röda ligger i namnlösa massgravar medan de som stred för de vita ligger i enskilda gravar.
En stupad vitgardists grav på samma gravplats.
Onsdagens resrutt i det finska inbördeskrigets spår.
Senaste kommentarer